Nationella dräkten

"Ett folk, en dräkt".

Klädlyxen vid de europeiska hoven var enorm och hovfolkets ekonomiska börda tung. För att komma till rätta med problemet blev det vanligt bland hoven att skapa särskilda uniformer för vistelsen på de olika lustslotten. Överflödsförordningar som hade till syfte att reglera lyximporten och gynna inhemsk tillverkning utfärdades i Sverige under 1700-talet. Det var inte ovanligt med smuggling.

Gustav III:s nationella dräkt bestod inte enbart av en hovdräkt utan nationella dräkter skapades även till andra samhällsgrupper. För borgerskapet bestämdes den sk. allmänna dräkten, som kunde vara av valfri färg men bars oftast i svart. Högre tjänstemän vid hovrätterna, krigs- och amiralitetskollegierna och akademistaten berördes också av reformen. Också militärdräkterna ändrades. En del av prästerna valde själva att bära en dräkt av det nya snittet. Den enda samhällsgruppen som inte berördes var allmogen. 

Den nya dräkten hade en vid ärmlös kappa, en kort jacka med tungförsedda axelkarmar, en väst av samma längd och ett par knäbyxor. Vardagsdräkten vid hovet gick i svart och eldrött, galadräkten i blått och vitt. Kvinnodräkten hade uppstående krage och åtsnörda gallerpuffärmar. Den nya dräkten skulle sys av svensktillverkade tyger för att gynna de inhemska klädesfabrikanterna.