Stormaktstiden i Sverige

Perioden från Gustav II Adolfs kungaförsäkran 1611 till Karl XII:s död 1718 och freden i Nystad 1721 kallas "Stormaktstiden". Men varför? Var Sverige mycket större då? Ja - flera provinser och landsskap runt Östersjön kom att under kortare eller längre perioder att tillhöra Sverige.

> Kartor

 

Var Sverige en militärmakt? Ja, det blev så - Gustav II Adolfs strategiska skicklighet är känd. Sverige var en protestantisk huvudaktör i trettioåriga kriget mot den katolska tysk-romerska kejsaren. Men kriget tärde hårt på landets befolkning och dess ekonomiska resurser. Att upprätthålla en armé var dyrt. Utskrivningen av knektar i hemlandet (Sverige inklusive Finland hade då en befolkning på ca 1 miljon invånare och t.ex. vid Lützen 1632 var de inhemska soldaternas andel knappa 20 % av armén) räckte inte utan armén behövde förstärkas med värvade (betalda) trupper. De värvade trupperna hade ofta större stridsvana än de svenska soldaterna. Många soldater dog, inte i strid, utan i olika sjukdomar under trupptransport och lägervistelse.

 

Under Gustav II Adolfs ledning moderniseras den svenska armén efter mönster från Nederländerna. Förbanden blev mer lättrörliga och de fick större eldkraft. Den svenska armén var under krigen på 1620-talet indelad i regementen och kompanier. Kavalleriregementen bestod av ryttare utrustade med pistoler och värjor. Fotsoldaterna i infanteriet var utrustade med musköter eller långa pikar. Artilleriet hade tunga kanoner som hästar drog fram. Inför ett slag ordnades svenska armén - på nytt manér - i brigader om flera tusen man, där de olika vapenslagen ställdes upp i led med sex mans djup.

 

I 1634 års regeringsform, efter Gustav II Adolfs död, fastställdes indelningen i landskaps- och länsregementen, en ordning som bestod i flera hundra år.

 

När arméerna drog fram i fält hände det att soldaterna plundrade, om de inte fick sin sold (belöning). En segrande armé kunde ta för sig av motståndarens rikedomar och plundringen blev en del av truppernas försörjning. I trossen fanns soldaternas hustrur och barn som också måste få mat.

> Läs om Livrustkammarens utställning Krigsbyten

 

I bilden ovan kan du se en läderkanon, en uppfinning från 1620-talet med syfte att skapa en lättrörlig armé med stor eldkraft. Experimentet motsvarade dock inte förväntningarna.

> Mer om läderkanonen i Livrustkammaren

 

Läs mer om stormaktstidens regenter:

> Gustav II Adolf

> Drottning Kristina (Kristinaprojektet)

> Karl X Gustavs begravning

> Karl X Gustavs kröning

> Karl XII

 

Läs om:

> Stormaktstidens förvaltning

> Den geografiska expansionen under stormaktstiden

> Landskap och provinser